Det här har varit en sån här dag man bara vill snabbspola framåt, alla får gå isäng - sova hela natten - och vakna på en ny sida; pigga och glada!
Allt, precis allt, har gått fel.
För det första har ja varit själv med barnen hela dagen, då gubben är hemma i huset och lägger tak.
Kate (2,5 år) pott-tränas, och det går för det mesta, men det blir en hel del pölar - där det INTE ska bli pölar ...typ bilstolen, över legot, i soffan och på en matta!!! Varför kan hon inte bara sikta på golvet ?? ;-P
Kevin har varit otroligt duktig idag (det är han som brukar vara på bushumör mest av dem), så det är iallafall ett plus.....men precis alla andra har testat mitt humör hela dagen!
Alla barn fick picknick-fika i bilen (hade inte gått om sambon följt med - inge fika i bilen!) som bestod av var sin Risi-Frutti; och tror ni int Kelly, 6 år och äldst av dem, spiller ut sylten över hennes kläder och bilstolen!?! Man får bara vara tyst, räkna till tio, och hoppas att nästa dag känns lite bättre....
Till råga på allt var jag ett riktigt smartskaft som tog med mej alla fem barnen till COOP för att handla lite (som alltid blir lite mer än man tänkt) och det gör jag nog aldrig mera om!
Kändes som att cirkusen var inne på COOP....
Det var middagstid och Kate, med sin otroligt höga pipa som skulle kunna krossa glas, var inte på bästa humör. De andra hade lite för mycket överskottsenergi för att kunna gå lugnt och stilla i en affär; det hade krävt 2 dagars Leos Lekland för det. Men nu blev det COOP.
Hem, till stugan, ge dem mat, som jag värmde upp i micron.
Tappade en matskål i golvet och all mat for överallt.
Städade upp, lade upp ny mat och in i micron och gav alla.
Kate bestämde sig för att trotsa, ännu mer, och kletade försiktigt ner kycklingbit efter kycklingbit ner på golvet tills det var tomt i tallriken och jag upptäckte det. Jag behöver inte beskriva närmare om vad jag kände om det, efter en sån här dag, men jag lovar att siffrorna 1 till 10 är hyfsat utnötta vid det här laget.
Kevin sprang omkring efter maten med en sop och ett sopskyffel, snubblade, och rev av sopskyffeln mitt i tu. Ny förra veckan. Olyckshändelse dock, men det känns ju riktigt värt.
Det var samtidigt som Elliott grät och sket samtidigt, utanför blöjjan, och Kate pinkade ner sig över legot hon och Elvin lekte med. Det kan ju inte gå bättre.
Ni hör ju.
Inte en minut i lugn och ro
Jag har inte ens skrivit om dagens alla bravader, men jag tror jag slutar där.
Ni vet ju hur KAOS stavas med stora bokstäver, så ni hajjar!
Dags att lägga dom små odågorna.
Imorron hoppas jag på en bättre dag ;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar