Arbetsvecka igen.
Men på ett sätt älskar jag måndagar nu för tiden. (det låter ju helknäppt)
Jag vet inte varför.
Men kanske för att rutinerna infinner sig igen och allt "faller på plats".
Skönt att komma hemifrån (hemskt, men sant....men inte så hemskt som det låter hihi) för en stund och "andas" lite vuxen-syre. Ja...det var ju ett tag sen man var bland "vuxna", nästan så längesen att man glömt bort hur det är.... ;-)
Det är ju också skönt att veta att barnen har roligt på dagis, SAMTIDIGT som vi jobbar.....
Ihelgen har vi hunnit med en hel del.
Mest har vi bara umgåtts med barnen, och hittat på olika aktiviteter med dem.
Förra helgen fick barnen inte träffa pappsi så mycket, och det märktes på humöret, mest på Kelly. Så i helgen bestämde vi oss för att vara med barnen.
Vi har varit på lekparken i Norsjö, vi har badat, vi har läst böcker, vi har målat, vi har varit ute och lekt och spelat fotboll, vi har dragit barnen efter oss på bobbycar och Kevins grön-traktor, och mycket mycket mer.
Och faktiskt; Kelly har varit SÅ HIMLA UNDERBAR hela helgen! Hon har varit så "pappig", och skrattat och skojjat, och Kevin likadan! Det är SÅ kul att se när dom är LYCKLIGA!!
Däremot har dom sovit HEMSKT DÅLIGT!
Jag vet inte om det är separationsångest eller vad det är...
Söndagar går alltid bäst; för då har dom som kommit in i att både mamma och pappa är hemma, och känner lugnet att allt är "som förr".
Vi har tagit bort ena gaveln på Kellys spjälsäng för hon klättrar lix över kanten flera gånger, så det kändes som lika bra...
Däremot klättrar hon i brorsans spjälsäng - NÄR HAN SOVER - och när vi kommer in i rummet står bägge två och hoppar i sängen och har jättekul. HRMPF!
Så numer sover Kevin i ett annat rum, för att iallafall en unge ska va go å gla ;-).
Kelly tar väl sådär ca 2 timmar att få isäng - INTE VANLIGT FÖR ATT VARA HON! Men men...nu får vi väl igen, efter alla dessa år (!) med ett lättsövt barn. HOn har vi bara lagt isäng 20:00, stängt dörren till sovrummet och hon har somnat. Och det från och med att hon blev 3 månader gammal!
Jag förstår ju att det är mycket för hon nu; dagis, utveckling, mamma/pappa, snart en bäbis till i huset...m.m.
Så...låt det ta tid. Hon "landar" säkert snart igen i sina rutiner hon med.
Men jag måste ju erkänna; inte är det lätt när rutinerna ändras drastiskt.
Det värsta är när man inte får sova. Sömnen tror jag är det absolut viktigaste en förälder måste få. Utan sömn, orkar man inte med barnen på dagtid, och det hela blir mycket slitsamt. Men så länge man får sin sömn, så tror jag klåån att man orkar med vad som helst!
Jaja...
Jag och Micke blev lite hurtiga i lördags, när barnen sovde lunch (äntligen).
Vi ställde oss och gjorde matlådor till hela familjen för hela denna vecka. SKÖNT!
Det har varit lite problem för Micke när han hämtat dom från dagis 16:00. Då är dom trötta, och hungriga.
Innan han gjort klart maten är klockan mycket och barnen är ännu värre.
Så, nu tar vi fram familje-lådan på morron, så är det bara att värma upp 16:00, och VIPS så kanske man får glada och pigga barn !?
Ja, att kosten är så viktig trodde jag inte själv när jag var yngre.
Nu vet jag bättre.
Den är livsviktig.
Den besämmer hela familjens humör och ork.
Och bäst är det ju när DET ligger på TOPP!
;-)
Tjingeling!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar