In på sjukhuset....

Igår var det en omtumlande dag.

Först och främst låg Elvin vaken till 3 (och jag också då!), för han var så tjock i halsen, ögat hade börjat vara igen, och han var som mer slö än en bäbis ska vara.
Man blir så fruktansvärt orolig när en liten bäbis som bara är 1 vecka, blir sjuk sådär, så då går det då inte sova...... För TÄNK om han slutar andas!? (tänker man).

Jag sov mellan 3 och 6:30, sen steg jag upp och duscha och gjorde mej iordning.
Jag och pappa skulle fara på den årliga Företagardagen i Lycksele.
8:30 var vi där. Det var massa föreläsningar och en komiker som var där....och alla var dom skitbra! I slutet fick man då skratta så man grina (komikern), och det var härligt! :-)

Micke var hemma med alla 3, men lämnade Kelly hos Kim och Kevin hos min mamma, då han tog Elvin på sjukan i Norsjö.
Där hade han alldeles för hög sänka, och andades för fort, så han blev skickad till Skellefteå.
Micke och Elvin sov där i natt, för dom skulle ta en massa prover och se så att han inte blev sämre.
Kelly och Kevin sovde också borta inatt, så jag blev hux flux alldeles ensam inatt...
'
När jag kom hem från Lycksele, 17:30, kom Emma och hämtade upp mej i Arnberg, och sen for vi till Gumboda, på tjejkväll. Där stannade vi till 22-23 tiden, och hade som vanligt hur kul som helst! hahahaha (Ta´re lugnt med soppan, Annelie!!)
Vi har redan planerat in två tjejkvällar till; en den 4:e December (tror jag det blev tillslut?) och en julklappsbytardag den 19:e december. Där till kommer även lite vin-provning, göra jul-godis och umgås ;-)

Tänk vilken härlig tid det är nu ändå, trots allt... Jag hatar egentligen vintern, men det jag älskar med den är att det är så himla MYSIGT! Det borde få komma ett lager snö överallt dock, för det är lite för mörkt nu... Vore trevligt om det "ljusnade till" lite på marken och skogen.
Men tänk er; sitta i soffan (inte vad en GI-coach borde rekommendera...hmm..), tända ljus lite överallt, och bara MYSA! Läsa en bok, eller en tidning, eller bara sitta där och prata till mitt på natten (såklart inte med mej själv). Finns det nåt bättre ? (Hm. Förutom att köra ett stenhårt träningspass och sen en härlig dusch efterråt...eller hur ?*fliin*)

Så till lillkillen igen..
Har just precis pratat med dom.
Elvin har RS-VIRUS, men dom får komma hem idag. Stackars lillkillen.....*snyft*
Känns inte så kul att lillbäbisen fått RS-virus, men ändå skönt att dom får komma hem, för nog längtar jag gode mycket efter barnen. Det är inte så kul att sitta hemma själv, ändå jag har MASSOR att göra. Det är som att mina kroppsdelar fattas, alltså typ mina armar och ben... Jag blir som handlingsförlamad typ. Det är så tyst och lugnt hemma, och så ska det ju inte va..!! Det ska vara barn som kutar runt, som gör roliga saker och skrattar och har sig, och en älskling som jag kan prata med och umgås med, och...ja.... Att va ensam känns inte så kul, även om det bara är för några timmar till. Det var hyfsat konstigt inatt, då hela huset var dödstyst! Jag blev faktiskt mörkrädd för första gången, i detta hus!
När Emma körde hem mej berättade jag just en mystisk grej som hände oss för några dagar sen, i sängkammarn. (hehe)....nä, inte SÅ mystiskt. ;-) Men jag skrämde då upp mej själv igen, och kunde nästan inte stänga ögonen i rädsla att det skulle stå nån där helt plötsligt framför mej..

Detta hände:
Jag hade sett på tv, om ett medium som hade kontakt med andar. Hon kunde förmedla det andarna ville ha sagt och sånt, ni förstår.
Sen låg jag och Micke bredvid varann i sängen. Jag berättade om programmet jag sett och att vi skulle hålla handflatorna mot varann för att känna om vi kände nån energi.
Sen hände tre saker på en och samma gång.
1. Micke skulle just precis skrämma mej genom att slå ihop händerna då jag precis före:
2. Hörde hur det knackade bakom mitt huvut, på sänggaveln, och jag:
3. Skrek till högljutt, och tog händerna för ansiktet och rullade mot micke. Började gråta för jag vart så rädd.
I samma veva som jag skrek och rullade mot Micke skrämde han mej. Allt hände så fort.
JÄVLAR så rädda vi blev!
Jag tog handen mot sänggaveln och knackade 3 gånger på olika ställen och hittade stället där "knackandet" kom ifrån. 3 klara knackningar, i ganska högt tempo.
Fy faan va äckligt!
Jag sa till Micke: HÖRDE DU KNACKANDET!?
Ja, han gjorde faktiskt det. Och HAN som är så spök-rädd....Drog upp täcket till öronhöjd, åsså låg vi bara tysta och hade typ hjärtat i halsgropen. DET var mystiskt! Det blev som konstig stämning i sovrummet....typ att "nån" va där.

Tänker man efter så kan det vara spännande att ha "nån" hos oss, men va faan...MÅSTE "den" vara i sovrummet ??? (haha)
Nä...fy fanken, det var läskigt.
Så ni förstår att jag var lite spökrädd ikvällst/inatt !?

Jag hade nog gärna velat ha hela familjen i sängen, Älsklingen, kellygumman, Kevinplutten och lillbäbis. Allihopa. Mysigt och tryggt. Och varmt ;-)

Nä, nu ska jag fika frukost!
Sen är det bara att vänta tills "ligan" kommer hem! Längtar till allihopa!
Jag har ingen bil, så jag kan inte hämta dom heller, men de dyker nog upp snart.
Nu när jag fått sova heeela natten känner jag mej pigg och utvilad, och full av energi! Det kanske rent av blir mitt premiär-träningspass idag ?? vi får väl se....
Vore väl ändå härligt att vara ute å gå i det "fina" vädret!?

Ha en trevlig fredag, och HELG!!