lördag, februari 02, 2008

Döds-varningar??

Alltså jag får verkligen rysningar.
Det är en lång historia, och jag MÅSTE bara ta den nu... faan va rädd jag blir!!

Jag drömde, för två nätter sen, att min pappa dog.
Det var så jäkla verkligt att jag trodde det var sant då jag vaknade. Hade grinat jävulskt mycket medans jag drömde, och jag var hes, när jag vaknade.
Jag drömde att han var i en stor sal med en massa lastbilar.
Hux flux satt en kille på en kran och svängde runt den. Kranen träffade min pappa i skallen och han dog handlöst.
Jag minns hur jag fick reda på det och hur jag betedde mej, jag bad om förlåtelse och allt sånt där. Jag såg hans livlösa kropp, och jag skrek till han: Nej pappa! Du ska ju vara här med oss! Du ska ju träffa dina barnbarn! Vi behöver dej! Du är ju familjens kärna! Snälla, kom tillbaka! *grinar* Kan knappt skriva orden...usch...det käns verkligen tungt....

Jag ringde till pappa hela dagen, men jag fick inte tag på han. DET är inte kul!
På kvällen svarade han tillslut, och jag berättade min dröm.

Han var förresten i Göteborg för tillfället.
Jag ba: i GÖTEBORG ?? Va gör du där ??? (stor koll???)
Ja, han skulle va med Volvo-cheferna och kolla in dom nya volvo-lastbilarna. Dom lastbilarna står i en stor sal, och det är massor av folk som provar och testar!!
HELVETE !!! MIN DRÖM !! Ska den bli sann ??

Han berättade också att mamma ringt och sagt att han inte borde vara där. HOn hade åxå drömt att det skulle hända nåt.
Vi är så, jag och min mamma. Vi drömmer ALLTID att nåt ska hända samtidigt, åsså händer det nåt. Vi känner som på oss nåt, samtidigt.

Sist vi gjorde det drömde vi om min lillebror som for av vägen och alla blev skadade. Han bar på min lillasyster och kom fram till oss. VI drömde LIKADANT!
Den helgen körde mina syskon av vägen, mot kalvträsk. Min bror och mina två systrar.
Det var skitäckligt då det hände! Som att vi fått en varning....
Som tur var blev bara bilen skadad, och allt gick ju bra, men ändå! Det hände!

Så till pappas resa.
Då han skulle lyfta från Skellefteå, blev det krångel. Planet skulle just dra på farten, då det bromsade in och stannade.
Det var fel på planet.
De fick gå in igen och vänta på ett nytt. Första varningen.

Från stockholm till Göteborg blev det åxå nåt fel med planet. Alla gatt gå ut och vänta på ett nytt. Fast det blev samma plan för dom hade lagat felet. Andra varningen. Kanske inte tänkt att han skulle flyga alls ???

På lastbils-hallen hände nästa grej. Och då hade jag varnat han för en svängande kran. Han blev rent tvungen att ringa till mej och berätta.
När dom gick där inne bland lastbilarna, lossnade en av hyttarna från lastbilen under lagning, så den föll i golvet, en bit bort från pappa. Tredje varningen! Faan va creepy!

När dom idag skulle åka från göteborg ställde dom in alla resor, pga oväder.
Ja, utom ett plan då - testplanet... PAPPAS PLAN!!
Pappa är skiträdd för att flyga, och han sa att det var den värsta turen ever.Kanske inte tänkt att han skulle flyga- än en gång ??
Kom till Stockholm.Tog en öl för att han va skitskraj.

GIck in i planet i stockholm som skulle till Skellefteå.
Just vid starten blev det ett jävla liv längst bak i planet. Planet stannade.
En kvinna hade tuppat av, och dom fick vänta på ambulans och allt. Det gog en timme innan allt var klart för att lyfta.
Nu är han äntligen hemma, och välbehållen.... Men visst är det konstigt att SÅ MYCKET händer, och just då jag och mamma drömt om det samtidigt ???
Som att "nån" varnar oss för vad som kommer att hända, så att vi kan varna dom det handlar om ???
Ja, det är verkligen läskigt, och jag vill inte tänka på det mer.
kan inte sluta se drömmen framför mej bara.

usch... nu är han då hemma, och jag hoppas att allt blir som vanligt igen.
Men visst börjar man uppskatta varann mer efter en sån dröm. Som att det blir ett litet "uppvaknande". Livet är till för att levas, man ska inte dalta och bråka om en massa saker! Tillbringa tid tillsammans, upplev saker, ha alltid roligt, uppskatta livet och uppskatta varann. När som helst kan livet ändras. Man är verkligen maktlös. Som min farbror alltid sa: LEV LIVET! Det sa han JÄMT !!
Han dog då han var 20 år. Körde ihjäl sig då han skulle hem och jaga.
Men vi vet då; han levde livet!
Det är så fantastiskt att man kan säga så om nån som dör; att den levde livet. Det är värt så mycket.

Nä, slut-snackat om döden.
Nu ska vi leva livet, eller hur boys n´girls !!??
LEV LIVET!

2 kommentarer:

Anonym sa...

Huvva !! Riktigt läskigt det där.

UllaMona sa...

Din förmåga att drömma "sanndrömmar" sitter i generna...de samiska!
Kram